Ingvar Carlsson var Sveriges stadsminister mellan år 1986 och 1991, samt mellan 1994 och 1996. Innan dess hade han innehållit en rad poster inom riksdag och regering, bland annat riksdagsledamot år 1965-1996, utbildningsminister år 1969-1973, konsultativt stadsråd år 1973 och år 1982-1986, bostadsminister år 1973-1976, vice statsminister år 1982-1986 och miljöminister från år 1985.
Carlsson föddes år 1934 i Borås. Han växte upp i en arbetarfamilj, då han var son till en lagerarbetare och en textilarbeterska. Under sin uppväxt engagerade han sig i SSU, och utbildade sig så småningom till företagsekonom. Han avslutade dessa studier år 1955, och fortsatte sedan att studera till en pol mag vid Lunds universitet, som han var klar med år 1958. Samma år påbörjades han verkliga karriär inom politiken, då han började arbeta i statsrådsberedningen som sekreterare till Tage Erlander, den dåvarande statsministern. Denna arbetsuppgift höll honom sysselsatt i två år, men därefter begav han sig till Illinois i USA för att studera vid Northwestern University. Om du också skulle vilja studera eller resa i USA, men inte har hunnit spara ihop tillräckligt med pengar än, kan det vara en bra idé att leta igenom dina byrålådor och smyckeskrin efter guldklockor och guldsmycken som du inte använder. På Guldbrev.se kan du nämligen sälja guld, och på så sätt få ett välkommet bidrag till din reskassa.
Vid sin hemkomst från USA år 1961 blev Carlsson ordförande i SSU, och fem år senare klättrade han ytterligare på den politiska stegen då han blev riksdagsledamot. Tillsammans med bland andra Olof Palme var han under denna period i Sveriges politiska historia känd som en av ”Erlanders pojkar”.
Carlssons tillträde till statsministerposten skedde under tumultartade former, då det var efter att Olof Palme skjutits till döds år 1986. Han valdes då både till statsminister och till ny partiledare för Socialdemokraterna. Carlsson tillträdde under en period då Sverige hade ett budgetunderskott på 90 miljarder kronor, och Carlsson tillsammans med den dåvarande finansministern, Kjell-Olof Feldt, vände detta underskott till ett överskott. Trots dessa framgångar blev ekonomin under hans regeringsperiod allt sämre i Sverige, och vid valet år 1991 förlorade Socialdemokraterna stort, och Carl Bildt tog över som statsminister. Vid nästa val kunde Socialdemokraterna ta makten igen, men efter hård kritik meddelade Carlsson att han skulle avgå som statsminister och som partiordförande. Hans efterträdare blev Göran Persson.